EN TID TIDIGARE
I november 2013 fick jag ont i ryggen. Jag stod väl som vanligt ut lite för länge innan jag faktiskt bestämde mig för att gör något åt det och bokade då tid hos en kiropraktor (kontorsskada var så klart min första tanke). Två besök och en väldigt tunn plånbok senare insåg jag att ryggen inte blev bättre och smärtan blev outhärdlig. Jag stannade hemma från jobbet och visste inte vart jag skulle göra av mig själv - kroppen ömmade, huvudet var tungt och jag upplevde det tungt att andas.
Under samma tid upptäckte jag en liten knuta på vänster sidan av halsen som under kort tid svullnade och blev större samt ”förökade” sig och inte långt senare kunde jag räkna till runt 10 ömmande knutor från precis under käkbenet och ner över halsen till nyckelbenet. Detta var inget ovanligt fick jag veta från sjukvårdsupplysningen - i samband med sjukdom kan lymfkörtlarna svullna upp - men det kan ända vara bra att rådgöra med en läkare.
2 dagar av outhärdlig smärta senare tog jag mig till sjukhuset och fick träffa en läkare. Så här i efterhand känner jag att det kanske inte var hans bästa dag på jobbet...
"Du verkar ha kraftig muskelinflammation", får jag veta efter att han känt efter på halsen och jag beskrivit smärtan för honom.
"Okej… Det är inte svullna lymfkörtlar då?", frågar jag.
"Nää, muskelknutor", försäkrar han.
Jag skickades hem med inflammationshämmande tabletter som skulle ätas i 3 veckor och sedan skulle allt vara bra.
Tabletterna visade sig hjälpa mot smärtan så jag stod ut men märkte ganska snabbt att knölarna på halsen inte försvann. Efter 3 veckor var tabletterna slut och smärtan kom tillbaka på en gång.
Jag bokade ett nytt besök på vårdcentral (en annan denna gången) och fick träffa en helt fantastisk läkare. Jag märkte på en gång att hon inte tänkte släppa mig förrän problemet var löst - och nej, knölarna är garanterat INTE muskelknutor, får jag veta.
Härefter följer många veckor av diverse tester för att få reda på vad som är fel. Minst ett besök på sjukhuset i veckan för blodprover, röntgen och skiktröntgen, stickprover och ultraljud. Jag lämnar mer blod än vad jag lämnat sammanlagt under mitt 25-åriga liv och hela situationen är skrämmade då jag i princip aldrig ens besökt ett sjukhus, särskilt inte för egen del.
Efter varje test kommer jag tillbaka för att höra att dem inte hittat någonting fel - och får boka in nya tester. Tillslut har jag fått gå igenom allt som går att göra på vårdcentral och det dem då har kommit fram till är att:
- det är lymfkörtlarna som är svullna
- jag har förutom svullna lymfkörtlar på halsen även förstorade lymfkörtlar mellan lungorna
- jag har något hög sänka (infektion i kroppen)
Jag skickas på remiss till Karolinska sjukhuset för att träffa en läkare på hematologiska avdelningen (avdelning specialiserad på blodsjukdomar). Testerna fortsätter, inkluderat fler blodprover, PET-röntgen och att operera ut en av körtlarna på halsen för att utvärdera.
Kort därefter är det 14 april.
Kommentarer
Trackback
