MIN DIAGNOS

Googlar man "svullna lymfkörtlar" kommer Hodgkins lymfom upp som tredje hit. Så någonstans under halvåret av alla tester hade jag redan föberett mig på det värsta. Ju fler bockar i listan över vad det inte visade sig vara, desto närmre kändes resultatet cancer. Jag grät mängder varje gång jag googlade mina symtom och de stämde överens med symtomen för Hodgkins Lymfom - det kändes det som att jag redan visste.
 
När läkaren berättade för mig var första reaktionen egentligen bara lättnad. Lättnad över att utredningen äntligen var över, att jag hade fått min diagnos och att jag inte längre skulle behöva gå runt och oroa mig. Det var först när vi kom till delen om hur behandlingen skulle gå till och att jag skulle tappa håret som det brast - även om jag redan visste det också. Det är lite konstigt det där. Innan jag frågar hur stor risken är att jag kommer att dö frågar jag om håret. Som om det skulle vara det viktigaste i livet?!
 
Hodgkins Lymfon är i stadie II hos mig, vilket innebär att det har spridits till två ställen i kroppen (båda sidorna av halsen och mellan lungorna) men det håller sig än så länge endast till övre delen av kroppen. Att sjukdomen inte har spridit sig mer är positivt och att jag inte har lidit av symtom som feber och viktnedgång gör prognosen ännu bättre. 90% av alla som drabbas av Hodgkins Lymfom blir botade - de andra 10% vill jag helst inte prata om.
 
Det jag står inför nu, vägen till att bli frisk, är cellgiftbehandling i 6 månader. Injektion varannan vecka och däremellan tester och blodprover. Förhoppningsvis kommer jag att kunna fungera som vanligt med undantaget att jag kommer att vara väldigt infektionskänslig. Detta innebär att jag inte får jobba under hela behandlingstiden (öppet kontorslanskap), ska helst undvika folktäta områden under rusningstid och får inte träffa människor som är det minsta sjuka.
 
Innan behandlingen sätter igång väntar benmärgsprov och att frysa in ägg - en säkerhetsåtgärd man blir erbjuden att göra då fertiliteten kan påverkas av cellgifterna. Detta ska ta cirka 5 veckor, sedan börjar jag med cellgifterna.
 
5 veckor av vanliga dagar innan dess. Dagar då jag går till jobbet och kör på som vanligt, dagar då jag vaknar med hår på huvudet och dagar då det inte går en sekund utan att jag tänker på vad som komma skall. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0