BERG- OCH DALBANA
KRAM!
Jag förstår att det måste vara superjobbigt, det tror jag ALLA tjejer (särskilt de med långt hår)skulle tycka!!!!
Du är ju som jag skrivit förut så otroligt vacker så även utan hår, du kommer vara så fin oavsett!
Be strong, även om det är lättare sagt än gjort!
Det är bara att kämpa på, du får ju se de som att behandlingen fungerar.. Detta kommer bli hur bra som helst ska du se.. Lovar att bjuda på en öl på Bulls när du blivit klar med behandlingen :) Be strong!
Jag vet att du sa att det skulle bli så, men jag hoppades på att du skulle slippa. Kanske känns det bättre att "ta kontrollen" själv å raka. Kan tänka mig att det är stressande att det faller själv.
Även om det inte är nån tröst så är det kortvarigt och jag är säker på att du är vacker ändå!
Ang scarfs, har du pratat med Mfon? Hon är ju grym på det där, kanske kan lära dig knyta nice on du vill ha!
Stor kram Malin, jag saknar dig massor!
Usch! Vet hur det känns att vara utan hår - precis som du säger så är det bara hår...men när jag vaknade och blev fri från respiratorn var inte förlamningen det värsta, då var det håret och nu i efterhand så undrar jag hur jag ens kunde resonera så - jag överlevde mot alla odds, mot den där jävla hjärnblödningen som tog ifrån mig den finaste tiden i mitt liv. Starten på mammalivet.Lycka till och kämpa på, vi hejar på dig allihop! Man är så mycket starkare än man tror, det lovar jag!
Är man vacker på insidan spegla det ditt yttre, alltså lika snygg med hår som utan! Du är grym!!! Massa kramar
fattar att det känns bättre, å va skönt med kort när det är så varmt nu!! Alltid funderat på hur det känns, men aldrig vågat klippa. Du såg riktigt bra ut i det (å nej jag säger inte bara det, utan menar det helt ärligt!)
Google & youtube är grymt! kolla in etzy.com där kanske det finns roliga scarfs. Finns ju massa roligt där.
Yes fsg är crazy just nu, å på torsdag under sommarfesten ska jag ta en extra drink för dig & emma med! ;)
Vi känner inte varandra och vi har nog aldrig ens pratat med varandra, men vi gick i skola ihop och har vissa gemensamma bekanta vilket gör att jag reagerade när jag såg vad som hänt.. Vet egentligen inte vad jag ska skriva men, jag är så ledsen över att du behöver gå igenom detta. Man tänker aldrig att det ska drabba en själv. Men det kan ju uppenbarligen drabba vem som helst, när som helst i livet. Jag håller alla tummar och tår för dig och ska sluta ta livet för givet. Dags att sluta tänka på jobb-stress och börja leva som man verkligen vill istället kanske..
Jag fortsätter läsa och hoppas att allt går bra!
